Det omvända klassrummet behövs nu på jobbet

2016-11-16

Det omvända klassrummet (jfr “flipped classroom”) är en genomträngande pedagogisk idé som ställer om lärandet i våra skolor och universitet. Förenklad bygger den på insikten att lärandet inte sker från katedern. Lärandet är inte lärarens process utan sker hos individen som kollaborativt bygger kunskap i dialog med andra och med stöd av bl.a. digitala medel och egen efterforskning och upptäckt.

Oberoende av hur osäker man är om kapaciteten hos människor att leda sitt eget lärande och att ta till sig digitala hjälpmedel så är det omvända klassrummet redan det nya normala. Fast inte i företagens vuxenlärande i jobbet. Här är det fortfarande workshops och föreläsningar som gäller. I vissa fall har man börjat tröttna på expertföreläsningar och då lämnar vissa företag helt sonika bort dem helt och hållet.

Tanken om att det finns ett helt nytt utbildningsupplägg har inte nått arbetslivet särskilt bra. En gissning är att det delvis beror på den ganska överkritiska inställning vi som fattar besluten och gör lärandet i jobben idag har till dagens skola. Men nu kommer skolan igen, en ny skola som redan har ett metodförsprång vi behöver ta igen om vi skall kunna se till att medarbetare från 30 år och uppåt ska förbli anställningsbara.

Nu finns det naturligtvis stora skillnader mellan situationen för lärande i arbetet och lärande i en skola. Samtidigt är tankar om det “omvända” på många sätt inte alls något nytt på våra arbetsplatser. Vi jobbar ju redan nu på att vända om rollerna hos chefer och medarbetare, på arbetstider och andra delar av arbetet. Allt fler företag har även insett att det går att tjäna pengar på att inbjuda kunderna att själva skapa eller finstämma tjänsterna de köper.

Men när det kommer till “utbildningar”, “konferenser”, “kick-offs”, “infomöten” eller “seminarier för kunder” dominerar fortfarande katederstyrningen. I för många fall är även utnyttjandet av digitala metoder för att samarbeta och kommunicera, — en av det omvända klassrummets hörnstenar — på en pinsamt låg nivå. I arbetslivet verkar vi inte se ett mervärde i att experimentera fram nya sätt att träffas utan lämnar gärna distansteknologin vid första bästa motgång.

Det är fullt möjligt och nödvändigt att på allvar gå in för att göra arbetet till ett omvänt vuxenklassrum. Då flyttas diskussionerna och lärandet från fysiska mötesrum och konferensanläggningar t.ex. till intensiva samtal i nätverk mellan medarbetare som utforskar, skapat och prövar en ny idé eller en förbättring. Möten IRL (In Real Life) används inte för föreläsningar utan för att reflektera gjorda aktiviteter och ge och få återkoppling av varandra och av stödpersoner/facilitatorer.

Stora och dyra konferenser som tidigare samlat “alla medarbetare” eller “alla chefer” görs om. Om en konferens överhuvudtaget ordnas IRL föregås den av (eller ingår i) ett “jam” online, i vilket deltagarna under några dagar och som en del av sitt vardagsarbete nätverkat för att fördjupa frågor och förbereda diskussioner som kommer att äga rum i det fysiska mötet. Allt färre träffas för att höra “presentationer”. Dem har man redan hört på nätet. Vi träffas för att skapa och uppleva tillsammans. På samma sätt ordnas gemensamma kunskapsskapande möten t.ex. med kunder eller andra företag.

Den kanske viktigaste följden av att se arbetet som ett omvänt vuxenklassrum gäller den enskilda individen. I det chefs- och föreläsarstyrda lärandet är medarbetarna mottagare och ofta rätt passiva objekt för kunskapsöverföring. I det omvända klassrummet finns inga mottagare eller möjligheter att välja en åskådarplats.

Här gäller det att bli bekväm med att själv ta initiativ, utforska nytt, föra fram och pröva sina egna resonemang, att söka och ta till sig återkoppling.

Det handlar också om att vänja sig av med tanken att lärandet inte behöver ett konferensrum utan lika väl kan uppstå genom många och överlappande dialoger om en svår utmaning i jobbet, genom att ta hjälp av duktiga coacher eller genom att reflektera ett expertinspel i smartmobilen i väntan på ett försenat tåg.


Comments

Leave a Reply

Bo-Magnus Salenius