Ett av de riktigt fina och tyvärr ofta tillflummade orden i vårt språk är ‘bekräftelse’. Strävan till känslan av bekräftelse i arbetet och vardagen ökar. Den drivs både av sökande efter trygghet och efter identitet. Att inte känna sig bekräftad betyder att inte känna sig ‘sedd’, att inte uppfatta sig vara relevant.

I kunskapsföretag betyder tiden vi går in i nu att åtminstone medarbetarna blir allt mer medvetna och bättre på att själva skapa förväntningar och visioner. De söker bekräftelse i dialog och arbete med de egna nätverken samt genom att själv sträva att öka sin expertis. Chefer lär sig nu hitta sin relevans som ledare och bekräftelse som uppskattade aktörer i de gemensamma nätverken. Att söka bekräftelse i en traditionell chefsroll och traditionell respekt-för-chef visar sig vara bräcklig illusion av kontroll och en illusion av ledarskap.